Syrafria passepartouter samt syrafri papp och kartong, är några viktiga delar i en noggrant utförd inramning. Att de är syrafria gör att dina inramade bilder inte bryts ner och blir förstörda med tiden. Det här gäller både för värdefull konst och fotografier. Här beskriver vi kort vad syrafria material är, och varför man ska använda syrafria material när man ramar in.
Om du har en äldre inramning som är gjord mellan sekelskiftet och fram till 70-talet, är risken stor att delarna i inramningen innehåller syrahaltigt material. Delarna kan även innehålla ämnet lignin. Risken är i så fall stor att materialet i delarna hjälper till att bryta ner det som är inramat. Det som händer är att det syrahaltiga materialet får din papperskonst och dina fotografier att gulna. De blir också spröda och sköra. Delar i en inramning som kan vara skadliga är t.ex. bakpapp, passepartout, lim och tejp. För att bevara och rädda dessa bilder, är det viktigt att omgående göra en ny inramning med syrafria material.
Alla material har ett pH-värde. Är pH-värdet sju är det neutralt. Är pH-värdet lägre än sju, är det istället surt, och om man har ett pH-värde som är över sju, är det istället basiskt. Dina händer är en aning sura och har ett pH-värde runt fem. Professionella rammakare och fotografer tar därför aldrig direkt i pappret med händerna. De jobbar istället med bomullshandskar för att kunna ta direkt i bilderna med sina händerna.
Vid tillverkningen av papper används beståndsdelen cellulosafibrer. Denna fiber finns naturligt i träden. Man blandar cellulosan med ett medel som jämnar ut och binder ihop fibrerna. Ett så kallat fyllmedel. Det är fyllmedlet som är boven i dramat, och som kan vara antingen surt eller basiskt. Lignin finns också naturligt i träd, precis som cellulosa. Ligninets uppgift är att ge trädet dess styrka, genom att det håller samman och binder ihop cellulosan. Lignin innehåller mycket syra och det är ligninet som får materialet att gulna samt att brytas ned när det utsätts för ultraviolett strålning från solen. Billigare kartong och papper är inte renat från lignin.
Syrafritt eller pH-neutralt papper har en lång livslängd, medan surt papper bryts ner och förstörs snabbare. Magasinspapper (en term från pappersbranschen) bryts ner snabbt och används t.ex. i dagstidningar. Pappret blir snabbt gult och sprött. Motsatsen är finpapper som används i t.ex. böcker, eller där man vill att pappret ska hålla länge över tid samt vara arkivbeständigt. Om kraven är mycket höga på arkivering för att skydda, tillsätter man växtfibrer, och de dyraste passepartouterna är istället tillverkade av 100 procent hårt pressad bomull.
Du kan själv kontrollera om du har syrafria material i dina inramningar och tavlor. Du gör det enkelt med en testpenna för pH-värde. Man kan också använda synen för att kontrollera materialen, men det kan vara mycket svårare. Skadade och angripna material börjar först med att gulna. Om syrahaltigt material ligger direkt mot, börjar fotot att gulna på dessa områden. Detsamma gäller det syrahaltiga materialet, där gulnar hela omfånget av materialet, likt en gammal dagstidning.